Jag har sytt det mesta. Från historiska kläder till mjukisbyxor. Från 1950-talsklänningar till dockkläder. Från babykläder till brudklänning. Men aldrig ett par jeans. Förrän nu!
Den senaste veckan har jag jobbat på ett par jeans till min son. Mönstret är från Ottobre 4/2015. Det är en ganska enkel fyrficksmodell i indigoblå denim med kontraststickningar gjorda med Gütermanns jeanstråd.
Förutom att det är första gången jag syr jeans är det första gången jag syr en gylf. Jag började med lite research: jag tittade på youtubevideor som beskrev det hela. Alla gjorde lite olika. Sen tittade jag i instruktionerna i själva Ottobre-tidningen. De var rätt knapphändiga, men i slutändan var det ändå de instruktionerna jag följde. Förutom att jag gjorde fler stickningar än de föreslog.
Sidsömmarna inuti är overlockade på min Huskylock s25. Alla andra sömmar, stickningar, gylf och fållning är gjorda med den Husqvarna Viking Opal 670 som jag har till låns genom mitt samarbete med Husqvarna Viking. Självklart använde jag en helt ny och fräsch jeansnål (strl 90) vid starten. Men den tog mig inte hela vägen fram. När jag skulle sy på hällorna på slutet brast den och jag fick sätta i en ny.
Förutom att jag inte fick knapphålet att funka riktigt som jag ville (det slutade med att jag sydde det steg-för-steg med satinsöm) så är jag väldigt imponerad över hur väl maskinen faktiskt bara matade på genom flera lager denim. Det blir ju rätt tjocka lager när man har flera fällda sömmar som möts. Men jag tog det helt enkelt lugnt och maskinen klarade det galant.
Själva jeansen är väl inte perfekta om man synar sömmarna, så att säga. Det är ju ändå så att det krävs en hel del tålamod och tungan rätt i mun när man syr med kontrasterande färg på mörk botten – minsta snedsteg blir ju synligt. Men det enda jag faktiskt sprättat och gjort om är knapphålet. Om en eller annan stickning inte är helt spikrak kan jag faktiskt leva med. Jag är inte ute efter plåga mig själv i jakten på perfektion.
Tvärtom måste jag säga att det här nog var det roligaste jag någonsin sytt!
Åtminstone kan jag inte på rak arm komma på något tidigare projekt där jag bara haft så otroligt roligt hela tiden. Det var spännande att lära sig en ny grej (gylf), det var utmanande och högst tillfredsställande att sy med den kraftiga kontrasterande jeanstråden. Jag tyckte att instruktionerna för resåren i midjan först inte alls verkade riktigt klok, men jag tog det lugnt och metodiskt och tycker att resultatet blev riktigt bra. Det var kul att få hamra dit nitar och patentknappen. Det är ju inte så ofta man använder hammare i sina sömnadsprojekt annars.
En sak som jag gjorde och som inte fanns med i mönstret är de förstärkta knäna. Min käre son, som är sex år gammal, sliter sönder byxknän på nolltid och jag bestämde mig för att helt enkelt förstärka dem på förhand. Så det är dubbelt lager, med dekorstickningar. Och jag mätte ut placeringen baserat på ett par av hans redan utslitna jeans.
Det här var min första övningsrunda, kan man säga. Jag har nämligen planer på att sy mig själv ett par jeans. Så jag tänkte att ett par i barnstorlek skulle vara mindre skrämmande (och billigare i form av tygåtgång) att börja med. Nu är jag helt konverterad. Sonen behöver fler jeans så det kommer jag definitivt att sy till honom – och nu har jag ju ett mönster som jag vet passar honom bra dessutom.
Om det är någon annan där ute som funderat på att sy jeans men inte vågat ta steget ännu har jag bara ett ord: KÖR!
Kör på bara! Det är galet kul!
Translation
I’ve sewn many different kind of things. From historical garments to sweatpants. From 1950’s style dresses to doll clothes. From baby onesies to my wedding dress. But never a pair of jeans. Until now!
The last week I’ve been working on a pair of jeans for my son. The pattern is from Ottobre 4/2015. It’s a fairly simple four-pocket model in indigo blue denim with topstitching using Gütermanns jean topstitching thread.
Besides being the first time I’ve sewn jeans, it’s the first time I’ve inserted a front fly zipper. I started with researching it with youtube tutorials. Everyone did it a little different. Then I looked at the instructions in the Ottobre magazine itself. They were pretty scarce, but in the end it was still those instructions I decided to follow. In addition, I did more topstitching than they suggested.
The side seams are finished using my Huskylock s25. All other seams, topstitching, fly zip and hems are made with the Husqvarna Viking Opal 670 that I have on loan from Husqvarna Viking through our collaboration.
The jeans themselves are not perfect if you inspect them. I mean those endless rows of topstitching demand a lot of concentration. But this was the most fun I’ve had with a project since probably forever! I’m not looking for torment myself in the pursuit of perfection. The only thing I ripped and redid was the button hole.
One thing that I did and that was not included in the pattern are the reinforced knees. My son, who is six years old, wears and tears his jeans in no time and I decided to simply reinforce them in advance. So what you see is a double layer covering the knee, with decorative topstitching. Making jeans for my son is my way to build confidence in order to tackle the Ginger Jeans for myself. I still feel the need for more practice, but this is totally doable. If someone out there still hesitates about making jeans I have only three words: Go for it!
Den maskin jag syr på, Husqvarna Viking Opal 670, har jag fått till låns som en del av mitt bloggsamarbete med Husqvarna Viking men mina åsikter och upplevelser är mina egna.
/Anna