Några julklappar ur lappkistan

De här julklapparna äro minsann inte alls märkvärdiga, ty min lappkista innehåller inte andra lappar än andra vanliga lappkistor, där man småningom samlat på hög lappar från barnens och sina egna kläder och dit kanske också ett och annat tygstycke hittar vägen för att det inte ”räcker till något”, skriver signaturen Barbara i Husmoderns novembernummer från 1925.

Här kommer några av hennes förslag på vad du kan förfärdiga av lappar och tygstycken du redan har hemma.

Some suggestions on Christmas presents you can make from your stash of fabric scraps: sewing case, kitchen mittens, brush case and an apron. The images are scanned from a magazine from 1925.

/Anna

Julens elegantaste väskor

I mina gömmor finns (som jag berättat om tidigare) många Husmoderntidningar och -böcker. Novembernumret från 1925 är fullspäckat med pyssel och presenttips inför julens festligheter och jag tänkte dela med mig till er andra. Med förhoppning att det finns de som har mer tid än vad jag har till att pyssla.

Vi börjar med beskrivningen på ”julens elegantaste väskor”, som jag har transkriberat i sin helhet:

Julens elegantaste väskor

Ja, det kan man sannerligen utan förbehåll kalla dessa väskor, de skulle med heder pryda sin plats i vilken liten elegant, halvt privat butik som helst på Rue Faubourg S:t Honoré i Paris, där man säljer sådana där modedetaljer: väskor, eleganta morgonmössor, utsökta penjoarer, doftande sacheter och vad allt det är, som visar höjden av vad kvinnlig elegans fordrar.

Väskan n:r 1 här är av vit duchessesiden. På en sidenöverklädd rund pappbit 10 cm i diagonal, rynkas en 30 cm bred och 60 cm lång sidenremsa, som fodras med svagt blått siden. Överst kantas den med guldspets och cirka 15 cm från övre kantenfastsättes en annan guldspets, tre gånger så bred som kantspetsen, men rynkad, då däremot kantspetsen hålles slät. Här och där placeras så på väskan några små stjärnor i guld och lila glaspärlor, helt diskret ditkastade. Och så kommer kvintessensen.

I den breda spetsens överkant löper en alldeles förtjusande vacker, välgjord och färgdelikat girland av frukter och blad i matt siden, målade i milda, naturliga färger. Här och där är sedan instucken en briljantglaspärla, som då och då skymtar. Och lika diskret som strasspärlan verkar, lika diskret är hela väskan.

Nå, hur gör man denna frukt- och bladgirland? Stoppningen består av bomull, över vilken man löst spänner sidenet och gör de näst, som bilda
t. ex. flugan på ett äpple, de olika små druvorna i en klase o. s. v. Sedan målas allt med vanliga akvarellfärger och med flytande pensel. Och slutligen fästes girlanden vid väskan.

Så till väskan n:r 2, som också är en utsökt tingest, präglad av fin smak och rik fantasi. Den är i korallröda glaspärlor med ett ovalt mittparti i irländsk virkning. Den tråd, som använts härtill, är gråbrun linnetråd, men om sådan är svår att anskaffa, går det ju utmärkt att färga den helvita tråden i kaffe eller te.

Picoterna äro trädda med bronsgyllene pärlor, och i varje liten virkad blomma sitter, som en grupp lysande ståndare, en stor röd pärla. – För dem, vilka vilja försöka sig på ett dylikt arbete, kan följande råd givas:

1. Gör först mittpartiet. Virka blomma, blad och stjälkar på det sätt, som är vanligt vid irländsk virkning, och varom mönsterböcker ger anvisning.
2. Virka därefter en lös stolpkant, som skall bilda väskans kontur.
3. På ett stycke vitt, stadigt tyg (domestik el. dyl.) bör väskans konturer vara uppritade. Tråckla fast den virkade stolpkanten runt dessa konturer och virka omärkligt – helst i ett hörn -  samman kantens början och slut.
4. Tråckla fast det ovala mittpartiet (ordentligt – så att det ej glider under arbetets fortgång).
5. Nu skall till slut det rutiga pärlmönstret göras. Den ovana tillråddes att med blyerts efter linjal rita upp de varandra korsande linjerna. En virktråd trädes på en synål, fästes väl i den fasttråcklade ytterkanten, beträddes med pärlor tills tråden är fullt täckt ända fram till mittpartiet. Där drages tråden omärkligt igenom den virkade kanten. Fortsätt så, tills nätet är färdigt i ena riktningen. Här får man ej träda på tråden flera pärlor, än som räcka tills den möter den korsande pärlranden. Då fångar man upp på tråden även den korsande pärlan och träder så på lösa pärlor, tills man möter en ny rand. Dessa pärlor ur de först gjorda pärlraderna genomträdas således två gånger. Sedan träder man de i motsatt riktning gående pärlränderna.
   
6. Då hela den pärlklädda botten är färdig, göres ytterkantens små pärlförsedda öglor. De minsta öglorna bestå av 5 st. pärlor och de stora av 29 stycken.
7. En väska av siden eller sammet göres, noga passande till det färdiga pärlöverstycket, vilket fastsys. Naturligtvis kunna två pärlsidor göras och sys tillsammans. I fållen på baksidans överkant inträdes en tunn karkas.

Är det inte härligt att läsa en text, vars första stycke på 59 ord, är en enda mening? Så får man inte lära sig att skriva nuförtiden. Ord som penjoar (peignoir) får man inte höra ofta nuförtiden heller. Och det är inte helt övervägande vanligt att man i en beskrivning blir uppmanad att ”virka blomma, blad och stjälkar på det sätt som är vanligt vid irländsk virkning”. Utan att beskriva vad det är. Vill du friska upp minnet kan du kolla den här videon.

Om du känner dig hugad på lite pärlarbete så här om novemberkvällarna så kan du med fördel kolla upp denna instruktion på netting (netting är det de beskriver i punkt 5 ovan).

In the magazine Husmodern (Housewife) of November 1925 they share how to make these small evening bags, one in silk with embroideries and the other of netted glass beads.

/Anna

1920-talsmode för barn och tonåringar

På 1920-talet var inte tonåringen ”uppfunnen” ännu, så konfirmationen var ett mycket tydligare steg in i vuxenlivet från barndomen. Här är förslag på mode för konfirmanden, från Nordisk mønster-tidende från 1928. Jag har lite svårt att se dagens manliga konfirmander frivilligt gå med på att ha en sjömanskostym. Det var bättre förr … eller? Om du jämför pojkmodet på den översta bilden med sjömanskostymen för konfirmanden som tagit steget in i vuxenvärlden ser du en av skillnaderna mellan att vara gosse eller man: kortbyxor vs. långbyxor.

Fashion for kids and teenagers, Norway 1928.

/Anna