Moneta nr 3

Moneta

I går kväll kl 19 började jag klippa till en tredje version av Moneta. Klockan 23 kröp jag i säng, då hängde den klar på en galge och väntade snällt på mig hela natten medan jag sov.

Moneta

Eftersom det är tredje gången jag syr efter just detta mönster finns det inte så mycket att tillägga annat än att det blivit en personlig favorit och jag rekommenderar det verkligen.

Den här versionen är av viskos från Ohlssons tyger och jag blir verkligen på gott humör av de superhärliga färgerna. Lite Hawaii-känsla får jag och det borde ju passa så här års även om de senaste dagarna inte bjudit på någon tropisk värme direkt.

Men försommar är det ju. Och magiskt är det.

/Come with me
While the moon is on the sea,
The night is young
And so are we, so are we

Dreams come true
In blue Hawaii
And mine could all come true
This magic night of nights with you/

Translation:
I completed my third version of Moneta from Colette Patterns.

/Anna

Hållbart mode

Hur mycket kläder finns det där ute i butikerna, världen över, egentligen? Har du tänkt på det någon gång?

Jag tänker på det rätt ofta, nämligen. Och jag blir rätt snurrig.

I varenda liten stad i hela Sverige är det fullt av nyproducerade kläder hängande på galgar. Men det slutar ju inte där. Varenda liten stad i hela Europa har ju butiker fulla med nya kläder. Varenda liten stad i hela världen har ju butiker fulla med nya kläder.

Vart kommer allt ifrån? Vart tar det vägen sedan?

Och: Behöver vi så här mycket kläder?

Ungefär 40 miljoner människor jobbar inom klädbranschen världen över. Det är en bransch som omsätter uppemot 250 miljarder dollar varje år, fast ingen vet med säkerhet.

250 miljarder dollar.

Om jag syr en blus i bomull går det åt kanske någon meter tyg, som kostar runt hundralappen. Själva mönstret till blusen kostar också runt hundralappen om jag köper ett enskilt mönster i en sybehörsaffär. Sju knappar kostar kanske 10 spänn styck. Trådrulle 40 kronor. Tiden det tar att sy blusen står jag ju för själv och det är ju bara jag som kan värdera vad min tid är värd men säg att det tar 2,5 timme och jag är värd en timlön på 150 kronor. Ska vi se om jag adderat allt rätt? 685 kronor kostar min blus i produktion (då var jag ändå generös, troligtvis tar det mig mer än 2,5 timme att sy en blus med sju knappar …).

Det är såklart en enorm skillnad på hur jag syr en blus hemma jämfört med hur den sys på en fabrik, där de olika momenten delas upp på specialister.

En blus på en svensk kedja, Lindex, Kappahl, Ellos, H&M …  vad kostar den? 200? Det är klart att de får andra priser på materialet som behövs när det är stora kvantiteter.

Men det är ju inte som att de inte säljer utan vinstmarginal.

Vad ligger egentligen produktionspriset på för en blus som kostar 200 kronor? Med tanke på att när den säljs under rean går för 49,50 – och även då får de ut en vinst på den?

Du har säkert redan räknat ut att männen, kvinnorna och barnen  i fabriken i Bangladesh –  de som sydde din blus – inte tjänar 150 :- i timmen. De tjänar nämligen runt 400 kronor i månaden. I bästa fall. Det är nämligen lite si och så med fackliga förhandlingar och minimilöner i de länder där stora delar av västvärldens konfektionsindustri finns.

Jag tror att många i väst inte ens tänker på att varenda moment i ett klädesplagg är gjort för hand, ja, alltså såklart med hjälp av en symaskin, men det är liksom inte robotar som tillverkar kläderna på löpande band. Utan människor med väldigt liten möjlighet att påverka sin arbetssituation.

Våra svenska klädkedjor är inte onda monster

Det är oerhört problematiskt med mode. Jag älskar mode! Jag älskar kläder, att bära kläder, titta på kläder. Att sy kläder. Jag har en gång i tiden också älskat att köpa kläder. Våra svenska klädkedjor är inte onda monster, såklart. Jag är fullkomligt övertygad om att en typisk affärsplan inte har ett formulerat mål att använda sig av så tveksamma leverantörer som möjligt för att kunna hålla kostnader nere. Tvärtom. Läser man i årsredovisningar och CR-rapporter så låter det ju väldigt medvetet och seriöst.

Och ändå.

För drygt ett år sedan dog 1 300 arbetare och 2 500 skadades när en fabrik som tillverkade kläder för våra vanligaste västerländska märken kollapsade.

Men.

Nyheter varje vecka på galgarna.

Fredagstoppar i överflöd.

Fixa stilen-bilagor i nya tappningar.

Det snurrar i mitt huvud, helt enkelt.

För mig personligen känns det viktigt att de kläder jag har på mig är tillverkade under schyssta förhållanden. Jag tror att de flesta håller med i teorin – men vanan vid att det är så billigt och lättillgängligt med kläder hindrar oss från att tänka riktigt långsiktigt.

Jämför fredagstoppen som inte överlever en omgång i tvättmaskinen med hur ett testamente kunde se ut för några hundra år sedan. Då ärvde man till och med underkläderna – så dyrt var det att producera allt för hand.

Självklart är det inte tillbaka till en sådan hård verklighet som är framtiden, som jag ser det. Men jag kan heller inte se en framtid i den konsumtionshets som råder just nu heller. Jag tror inte vår planet håller för det.

Därför syr jag mina egna kläder. Det är inte ett val alla kan göra, men det är ett val jag själv gjort. Det är en liten insats i den stora helheten, jag vet. Men det känns bättre att göra något litet än att inte göra något alls.

Moneta med dubbeldäckare

Moneta

Hej, jag har en brittisk vurm som slår till ibland. T.ex. när jag är i en tygaffär och där råkar finnas trikåtyg med dubbeldäckare. Då slår den till, den där brittiska vurmen.

Moneta closeup

Jag sydde en till version av Colette Patterns Moneta. Den här gången använde jag en av deras krag-variationer som ingår helt gratis.

krage, bakifrån

Och i det här fallet är det ju lite kragen som gör klänningen, eller hur?

MonetaHon som jobbade där på Ohlssons tyger där jag köpte tyget frågade om jag skulle ha den röda jerseyn tillsammans med dubbeldäckarna. Ja, absolut, såklart.

Men jag gissar att hon inte tänkte sig en klänning för vuxna.

Men lugn, bara lugn. Jag har lite spillbitar kvar. Jag kan nog sy något till barnen av det här också.

Translation
This cute double-decker bus jersey was meant to become yet another version of the Moneta dress, now with one of the free collar variations offered by Colette Patterns.

/Anna