Lärdomar, segrar och dippar från syåret 2014

Nu när 2014 drar sig mot sitt slut känns det på sin plats med en liten summering av vad som klippts till under året.

2014: 20 plagg

Jag är verkligen inte den snabbaste och mest produktiva hemsömmerskan, men det känns ändå alltid skönt att kunna räkna ihop vad jag faktiskt åstadkommit:

  • Två Stella från Sy! Urban Collection
  • Fyra Moneta från Colette Patterns
  • Klänningen Evelyn från Sy! Urban Collection
  • En jeanskjol
  • En korallröd finklänning av Vogue 9668
  • En kappa från Ottobre
  • Två par byxor till min son
  • Två trikåtröjor till sonen
  • Två tunikor till dottern
  • En utklädningsdräkt till sonen
  • En långärmad t-shirt till dottern
  • En Crepe från Colette Patterns
  • En långärmad jerseyklänning från eget mönster

Det blir totalt 20 plagg! Barnkläderna hamnar inte i bloggen i samma utsträckning som det jag syr till mig själv, men används såklart i väldigt hög utsträckning.

Årets favoritplagg

Det jag är mest stolt över att jag genomförde är kappan jag sydde i våras till ett bröllop. Den har jag sedan använt även till vardags och känner mig alltid lite extra fin i den. Det är också det plagg som gett mest komplimanger i bekantskapskretsen.

2014 gick i jerseyns tecken

Under året har jag sytt en hel del i trikå, både till mig själv och barnen. Även om det funkar alldeles utmärkt att sy på trikå på min vanliga symaskin kände jag att det skulle vara kul och utvecklande att investera i en overlock.

När den väl stod på mitt sybord började jag nästan kallsvettas. Det kändes läskigt att trä den och hur skulle det gå? Efter en kvälls meckande med det var jag äntligen igång och först ut blev en långärmad t-shirt till sonen av resttyg. Det gick hyfsat och jag klippte till en tröja till dottern. Det gick kanon! Så när jag satte mig för att sy mitt tredje plagg kände jag mig ganska lugn. Kanske lite för lugn, för jag lyckades vika in en del under kniven när jag skulle sy halsmudden och skar upp en stor reva. Som tur var upptäckte jag det relativt snabbt och kunde rädda situationen genom att sprätta loss det som sytts och sedan göra urringningen lite djupare utan att det såg konstigt ut på något sätt.

Jag har verkligen tyckt att det är roligt att bli lite mer van vid trikå. Så det blir nog ännu mer av den varan under 2015.

Årets nederlag?

Egentligen har jag väl inte misslyckats med så mycket förutom vinterns toile till en hängselklänning. Och även om jag varit väldigt irriterad över det så är det en del av att sy, allt blir inte perfekt och man måste ibland jobba ganska hårt för att nå dit man vill.

Just det här kan ju vara ganska viktigt att försöka komma ihåg, både för den som är nybörjare på att sy och börjar läsa bloggar, men självklart också för oss andra – det vi visar upp av vad vi gör är inte alltid sanningen. Rena misslyckanden får sällan samma utrymme som det vi känner att vi lyckats med.

Det enda jag egentligen är missnöjd över är att jag inte haft tid eller snarare tagit mig tid att sy ännu mer. Vissa kvällar, när man efter en lång arbetsdag nattat barnen och huset är tyst, känner man att energin bara är helt borta. Särskilt nu under hösten när det varit så dåligt med dagsljus har jag känt att orken varit långt borta. Trots att jag vet att jag oftast blir på bättre humör när jag väl sätter mig vid symaskinen har jag låtit bli, bara dragit en filt över mig och fantiserat om bättre tider. Det ångrar jag lite nu. Men snart är ett nytt år här, med nya möjligheter!

Det känns väldigt inspirerande att få en nystart!

Tankar inför 2015

En lärdom är definitivt att jag mår mycket bättre om jag tar mig tiden till att sy eller pyssla när energin tryter. Kanske låter det motsägelsefullt, men jag måste göra något kreativt med händerna för att må riktigt bra. Det måste inte vara något seriöst och fullskaligt, men att jobba med händerna är en form av terapi som funkar bra på mig. Och jag ska vara snällare mot mig själv och ta mig tid att göra sånt som jag mår bra av.

Jag vill såklart sy en massa nästa år! Jag har fått lite blodad tand för ytterkläder, så det vill jag sy mer av. Självklart kommer det att bli en hel del trikå men jag längtar också efter att sy något med lite mer detaljer. Klänningar med det lilla extra. Glada färger. Kanske broderade detaljer. En kavaj.

Redan under 2013 började jag tänka i termer av koordinerad garderob istället för att gå från det ena infallet till det andra. Och det kommer jag fortsätta med, även om det är skönt att slänga in något spontant och roligt här och var.

Jag vill också pröva att sy herrkläder. De enda herrkläder jag sytt tidigare har varit medeltid/historiska kläder så det känns väldigt inspirerande att pröva sy moderna herrkläder till maken. Men jag måste erkänna att en liten del av mig är rätt självisk här – om tiden tryter vet jag hur prioriteringarna kommer att se ut …

Jag hoppas också på att bli bjuden på bröllop eller något annat galej som ursäktar lite extravaganser. Maken fyller jämnt i november, så det är definitivt en anledning till att sy en festblåsa. Men jag tar gärna emot fler inbjudningar och anledningar till att sy något festligt!

Du som syr eller handarbetar på andra sätt, vad är dina planer inför nästa år? Jag är nyfiken!

Translation
As the year is drawing to its end, I feel grateful that I have had the time and energy to create 20 items of clothing for myself and my kids. I often feel like I’m not the most productive home seamstress in blogland, but when all is said and done, 20 pieces is not nothing. And soon it’s a new year, a new beginning, and new opportunities. 

/Anna

En klänning som passar en synörd

symaskinsklänning

Jag hade stora problem med min toile, som jag skrev om i förra inlägget. Jag fick den inte att funka, och blev till slut så frustrerad att jag hamnade i en låsning. Jag ville inte fortsätta med den, orkade inte börja från början och tappade inspirationen helt.

Mitt botemedel på det? Jo, att sy något helt annat och beprövat.

symaskinsklänning

En Moneta igen.

Med symaskiner. Awww! Gulligt!

Jag sydde den på min nya overlock. Vi håller fortfarande på och bekantar oss med varandra. Tyvärr råkade jag ut för ett litet missöde då jag skulle sy på kantningen i urringningen. Overlocken ville testa lite gränser och se hur långt mitt tålamod räcker och bestämde sig för att skära av en bit av urringningen. Lyckligtvis var det på baksidan och lyckligtvis upptäckte jag det relativt tidigt. Så den är lite mer urringad baktill än mönstret men absolut inget som någon utomstående ens skulle se eller tänka på.

Nu hoppas jag att inspirationen ska komma tillbaka, för jag har lite julklappar jag skulle vilja sy…

Translation:
Yes. I made a Moneta again. With sewing machines! The toile I was working on didn’t want to work out so I’m saving it for when I can muster up some energy to start over.

/Anna

En toile

Jag håller på som bäst med att sy en hängselklänning. Just nu är jag inne på toile nr 2 och använder mig av ett gammalt uttjänt lakan för att experimentera fram klänningen. Jag har nämligen inget mönster utan kör från grunden själv.

Det var nämligen så att jag länge haft en vision om att göra en kul och söt hängselklänning. Jag hade en svart (köpt, back in the days när jag inte kunde sy) för många år sedan, som var helt rätt i modellen utom att den var lite, lite för kort. Så kort att jag bara kunde ha den med leggings. Den klänningen är sedan många år i de sälla garderobsmarkerna. Och jag har länge tänkt att jag skulle sy en ny version.

Men jag har aldrig lyckats hitta ett mönster som kändes helt rätt. Och det mönster jag jobbar med nu är inte en exakt kopia av den gamla klänningen heller.

Här är min skiss:

hangselklanning-skiss

Tyget jag ska använda är en randig ylleblandning som jag köpt på Walthamstow market i London. Det kommer att räcka och bli över – kanske att jag skulle ta och sy en matchande midjejacka till?

Det känns som en ganska långdragen process det här – jag har ju inte börjat sy på klänningen ännu. Förhoppningsvis blir toile nr 2 den sista toilen så att jag kan börja sy ”på riktigt” sedan.

Translation
Right now I’m working on a pinafore dress and since I don’t have a bought pattern I’ve drafted one myself and I’m using old sheets as muslin.

Years ago I had a black pinafore dress which was absolutely adorable. Just a tad too short as I recall not being able to wear it without tights. That dress is long gone and I’ve been thinking for at least a couple of years now that I should sew a new one.

But I have never been able to find a pattern that felt just right. (Admitedly, the pattern I’m working with now is not an exact copy of the old dress either)

I bought the fabric at Walthamstow Market in London when I was there for a weekend trip a couple of weeks ago. I have plenty of it so I’m thinking there may be a matching jacket in the future as well.

It feels like a fairly lengthy process starting from scratch but hopefully it will be worth it in the end.

/Anna